Tips: Outsourcing the womb

Jag har i flera tidigare inlägg skrivit om surrogatmödraskap och då ofta lyft fram Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och Varan. Nu har jag läst en annan intressant bok på temat, Outsourcing the womb Race, Class and Gestational Surrogacy in a Global Market av France Winddance Twine. Boken finns tyvärr bara på engelska men den är förhållandevis lättläst. Boken fokuserar på kommersiellt surrogatmödraskap och innehåller en översikt över aktuell forskning. Boken är inte en politisk polemisk bok utan snarare en lättillgänglig lärobok i sociologi.

Boken innehåller många intressanta fakta och analyser. Den går igenom läget i flera olika länder såsom USA, Indien, Egypten och Israel. Analysen berör vilka som beställer barn och vilka surrogatmödrarna är. Den mest detaljerade redogörelsen görs för USA. Där är det väldigt tydligt att klass och rasism spelar stor roll. Surrogatmödrarna är oftast svarta eller fattiga vita kvinnor. Beställarna är oftast vita rika par. Winddance Twine tar upp en obehaglig historisk koppling. Under slaveriet i USA kontrollerade de vita slavägarna afroamerikaners reproduktion. Idag ger rasism och fattigdom vita rika par en möjlighet att exploatera svarta kvinnors kroppar. Hon tar även upp hur rasism påverkar val av äggdonatorer. Vita par väljer oftast vita äggdonatorer även om surrogatmodern är svart.

Min korta sammanfattning gör knappast boken rättvisa. Så läs gärna boken själva. Den är inte så lång (ca 60 sidor) men den är innehållsrik.

Könsskillnader inom teknik och matematik?

På mitt favorit forum systerskap.nu blev jag tipsad om följande intressanta artikel av Elizabeth S. Spelke. Artikeln bemöter de som hävdar att mäns överrepresentation inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen har biologiska orsaker. Spelke tar upp tre vanligt förekommande påståenden:

• Män är sen spädbarns åren mer fokuserade på objekt och har därför bättre förutsättningar att lära sig om mekanik.
• Män besitter spatiella och numeriska kognitiva egenskaper som gör att de är mer begåvade inom matematik.
• Mäns begåvningar är mer spridda och fler män finns i utkanterna av begåvningsskalan.
  

Enligt Spelke finns det i princip bara en studie som stödjer det första påståendet. Enligt den studien så fokuserar flickspädbarn på människor medan pojkspädbarn fokuserar på objekt. Resultaten från studien har dock ej reproducerats i senare studier. Både tidigare och senare studier visar snarare att det inte finns några könsskillnader vad gäller spädbarns fokus på människor vs objekt.

Vad gäller det andra påståendet så är Spelkes argumentation lite mer komplicerad. Hon hänvisar till forskning som påvisar att det finns fem kognitiva system som är kärnan för matematiskt tänkande. Dessa fem kognitiva system är:

• Förmågan att hantera små och exakta nummer/antal.
• Förmågan att hantera stora approximativa nummer/antal. Till exempel se skillnad på 50 och 100 stenar.
• Verbala och språkliga verktyg för att kvantifiering och räkning.
• Spatialt minne, förmågan att kunna minnas detaljer i rummet. Tex. att komma ihåg landmärken.
• Geometriskt tänkande, förmågan att se samband mellan olika objekt i rummet.

Nu till det komplexa, vi har fem förmågor. Är dessa förmågor lika för könen? Upp till 10-12 års åldern utvecklas förmågorna lika för könen. Efter den åldern visar studier att finns vissa små skillnader i hur tjejer och killar utvecklar de fem förmågorna. Till exempel så brukar kvinnor vara bättre på lösa problem där spatialt minne är avgörande medan män brukar var bättre på att lösa problem där geometriskt tänkande är viktigt. Enligt Spelke så hävdar de flesta undersökningar att mäns och kvinnors kognitiva förmåga för matematik är likvärdiga men de har lite olika profil. En viktig fråga som Spelke också lyfter är att bara för att en skillnad existerar så behöver den inte ha biologiska orsaker. Ju äldre barnen är desto svårare är det att avgöra om det är socialiseringen eller biologi som är orsaken till eventuella skillnader mellan könen.

Mycket av Spelkes argumentation rörande det tredje påståendet består av kritik mot användandet av SAT-M (matematik delen av högskoleprovet i USA) för att mäta skillnaden i matematisk begåvning mellan könen. Bland de bästa 1% på SAT-M är män överpresenterade. Spelke menar att SAT-M missgynnar matematiskt begåvade flickor i förhållande till matematiskt begåvade pojkar. Spelke hänvisar till studier på elitklasser för matematik på highschool nivå och uppföljnings studier när eleverna från elitklasserna gick på college. Värt att påpekas är att gränsen för att antas till elitklasserna var satt mycket längre än 1%. Så könsfördelningen var nästan jämn i de studier som är från senare år. Det intressanta är resultaten, tjejerna och killarna fick lika höga betyg (både i highschool och college).

Jag tycker att Spelkes artikel var jätteintressant läsning. Den visar på hur komplext det är att mäta begåvning för matematik och teknik. Den avlivar också många myter kring kön matematik, teknik och naturvetenskap.