Hundra män ingen dömd

Jag såg Uppdrag granskning från i onsdags på SVT play. Jag hade hört talats om fallet med den fjortonåriga flickan som sålts till hundra män. Det jag inte visste var hur grovt myndigheterna har misskött fallet. Socialtjänsten ingrep inte trots att de fick anmälningar från skolan, flickans pappa mfl. När flickans familjehem polisanmäler händelserna, så hanteras fallet av en ensam utredare som inte är färdigutbildad. Man gör flera misstag. De enda som döms är hallickarna, två tonårsflickor. Den tredje hallicken en man kunde inte dömas och ingen av de hundra sexköpande kunde dömas. Detta trots att flickan kunde peka ut några få torskar och att hallickarna hade haft telefonkontakt med de flesta av torskarna.

Jag tycker att det är beklämmande att så många som hundra män har köpt sex av en underårig flicka. Var det ingen som noterade att hon var underårig? Var det ingen som frågade hur hon mådde? Det som är ännu mer skrämmande är att flickan förmodligen har blivit erbjuden till ännu fler män. Män som har tackat nej, men inte gjort något för att stoppa handeln med flickan.

Varför ansåg hundra män att de hade rätt att utnyttja henne? Hur kunde så kallt bortse från ett barns rättigheter? Varför ansåg inte myndigheterna att hon var värd att lägga tillräckligt med resurser på? Var det hennes kön, att hon tillhör en etnisk minoritet eller att hon kom från en socialt utsatt bakgrund? Det gör ont att vi lever i en sådan rasistisk och patriarkal värld.

Intersektionalitet

I ett tidigare inlägg om Patricia Collins Black Feminist Thought lovade jag att skriva mer om begreppet intersektionalitet. Intersektionalitets teori är ett komplext begrepp som har sina rötter inom sociologi och feminism. Teorin uppstod inom radikala grupper på 60- och 70-talet. Det är snarare ett verktyg än en komplett teori. Det är ett verktyg för att förstå hur olika förtryck och underordningar samverkar. Det kan handla om kön, etnicitet, sexuell läggning osv. Själva begreppet intersektionalitet myntades inte förrän 1989 av Kimberlé Williams Crenshaw. Crenshaw använde intersektionalitet för att beskriva svarta kvinnors underordning. Hon menade att det inte räckte med beskriva det förtryck svarta kvinnor utsätts för som summan av rasism och kvinnoförtryck. Utan det handlar om en sammanflätning av olika förtryck. Det var ingen ny idé, utan de tankarna har funnits inom svart feminism länge. Patricia Hill Collins använde initialt begreppet Black Feminist Thought för att uttrycka samma sak. Collins övergick senare till att använda begreppet intersektionalitet. Hon är förmodligen den som har gjort mest för att popularisera begreppet intersektionalitet.

Ett komplext och lite löst definierat begrepp som intersektionalitet öppnar upp för många tolkningar. De flesta tolkningar rör sig på skalan från "modern" till postmodern, eller om man så vill från rigid till flummig. De "moderna" tolkningarna innebär att man inser att det finns sociala kategorier såsom kön och klass. Ofta menar de "moderna" tolkningarna att det finns en materiell bas bakom kategorierna. Utgångspunkten blir att utifrån kategorierna beskriva det sammanflätade förtrycket. De postmoderna tolkningarna går ut på att ifrågasätta kategorierna. De menar att kategorierna bara är ett "påhitt" av samhället och för att stoppa förtrycket behöver man lösa upp kategorierna.

Personligen har jag lite svårt för de postmoderna tolkningarna av intersektionalitet. Jag ligger betydligt närmre de "moderna" tolkningarna även om jag inser att kategorierna är förenklingar. Jag gillar de "moderna" tolkningarna av intersektionalitet eftersom de erbjuder en medelväg mellan modernism och postmodernism. De är ett alternativ till de binära motsatspar som förekommer inom modernismen, såsom arbetare och kapitalist. Tex kan vi få en kvinna från arbetarklassen med funktionshinder istället för "bara" en arbetare. Det erbjuder möjligheten att få en mer komplex bild av verkligheten utan att ge avkall på möjligheten att göra generaliseringar och dra slutsatser.

PS

Om ni vill läsa mer om intersektionalitet kan jag tipsa om boken: Intersektionalitet av Paulina de los Reyes och Diana Mulinari (ISBN 9147074779)

Mona Sahlins avgång

Jag har alltid varit lite skeptisk till Vänsterpartiets deltagande i det rödgröna samarbetet. Främst på grund av att Socialdemokraterna står för långt åt höger. Men trots detta så var Mona Sahlin min statsministerkandidat. Under valrörelsen hade jag stora förhoppningar på att Sahlin skulle bli den första kvinnan som erövrade statsministerposten. För det är jävligt pinsamt att vi sen demokratins införande 1921 bara har haft manliga statsministrar. Det är mycket i den politik som Sahlin representerar som jag är djupt kritisk mot. Men Sahlin är enligt mitt tycke en av Sveriges skickligaste debattörer och en mycket kompetent ledare.

Nu gäller det bara att Socialdemokraterna har modet att utse ännu en kvinna till posten som partiledare. Nu är jag som bekant inte sosse, men om jag fick vara med och bestämma skulle jag gärna se Veronica Palm som Sahlins efterträdare.