I ett tidigare inlägg om Patricia Collins Black Feminist Thought lovade jag att skriva mer om begreppet intersektionalitet. Intersektionalitets teori är ett komplext begrepp som har sina rötter inom sociologi och feminism. Teorin uppstod inom radikala grupper på 60- och 70-talet. Det är snarare ett verktyg än en komplett teori. Det är ett verktyg för att förstå hur olika förtryck och underordningar samverkar. Det kan handla om kön, etnicitet, sexuell läggning osv. Själva begreppet intersektionalitet myntades inte förrän 1989 av Kimberlé Williams Crenshaw. Crenshaw använde intersektionalitet för att beskriva svarta kvinnors underordning. Hon menade att det inte räckte med beskriva det förtryck svarta kvinnor utsätts för som summan av rasism och kvinnoförtryck. Utan det handlar om en sammanflätning av olika förtryck. Det var ingen ny idé, utan de tankarna har funnits inom svart feminism länge. Patricia Hill Collins använde initialt begreppet Black Feminist Thought för att uttrycka samma sak. Collins övergick senare till att använda begreppet intersektionalitet. Hon är förmodligen den som har gjort mest för att popularisera begreppet intersektionalitet.
Ett komplext och lite löst definierat begrepp som intersektionalitet öppnar upp för många tolkningar. De flesta tolkningar rör sig på skalan från "modern" till postmodern, eller om man så vill från rigid till flummig. De "moderna" tolkningarna innebär att man inser att det finns sociala kategorier såsom kön och klass. Ofta menar de "moderna" tolkningarna att det finns en materiell bas bakom kategorierna. Utgångspunkten blir att utifrån kategorierna beskriva det sammanflätade förtrycket. De postmoderna tolkningarna går ut på att ifrågasätta kategorierna. De menar att kategorierna bara är ett "påhitt" av samhället och för att stoppa förtrycket behöver man lösa upp kategorierna.
Personligen har jag lite svårt för de postmoderna tolkningarna av intersektionalitet. Jag ligger betydligt närmre de "moderna" tolkningarna även om jag inser att kategorierna är förenklingar. Jag gillar de "moderna" tolkningarna av intersektionalitet eftersom de erbjuder en medelväg mellan modernism och postmodernism. De är ett alternativ till de binära motsatspar som förekommer inom modernismen, såsom arbetare och kapitalist. Tex kan vi få en kvinna från arbetarklassen med funktionshinder istället för "bara" en arbetare. Det erbjuder möjligheten att få en mer komplex bild av verkligheten utan att ge avkall på möjligheten att göra generaliseringar och dra slutsatser.
PS
Om ni vill läsa mer om intersektionalitet kan jag tipsa om boken: Intersektionalitet av Paulina de los Reyes och Diana Mulinari (ISBN 9147074779)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar