lördag 19 mars 2011

Kvinnor som köper "kärlek"

På mitt favorit forum systerskap.nu blev jag tipsad om dokumentären, Kvinnor som köper kärlek. Dokumentären handlade om västerländska och japanska kvinnor som åker till Bali för att träffa en "strandraggare" . Dessa kvinnor ville ofta ha samma "pojkvän" under hela vistelsen på Bali. Betalningen skedde oftast väldigt diskret, antingen köpte kvinnorna saker till sina "pojkvänner" eller så fick de pengar för att köpa något till exempel en DVD-spelare eller en moped.

När jag såg dokumentären väcktes många tankar, särskilt kring vad som skiljer sig mellan könen när det gäller sexköpare och prostituerade. Till och börja med så vill jag konstatera att all prostitution bygger på underordning. Det handlar inte om två jämställda parter som ingår en överenskommelse. Det finns ingen ömsesidighet, sexsäljarna gör något de egentligen inte vill och sexköparna köper sig makt över en annan människas kropp. Alternativet för "strandraggarna" är extremt slitiga jobb inom jordbruksindustrin eller byggsektorn. Det är jobb som bara ger några dollar om dan och leder till en förtidig död. Deras underordning mot turistande västerländska kvinnor är uppenbar. Främst är det en underordning baserad på ekonomisk ojämlikhet men det finns också komponenter från det kolonialarvet.

En skillnad mellan manliga och kvinnliga sexköpare är att kvinnorna har större behov av att dölja sin maktposition. Ett tydligt tecken på detta är att betalningen sker indirekt och diskret. Behovet av att dölja maktutövandet finns hos manliga sexköpare också men jag tror inte att det är lika stort. Denna skillnad tror jag beror på att det är svårare för kvinnor att objektifiera män. I och med att vi lever i ett patriarkat som objektifiera kvinnor blir det lättare för manliga sexköpare att objektifiera sina offer. Objektifieringen gör att sexköparen kan behandla sexsäljaren som skit utan att få dåligt samvete.

Manliga sexsäljare är utsatta, men är de lika utsatta som kvinnliga sexsäljare? I enskilda fall kan det säkert vara så. Men generellt sätt så tror jag att kvinnliga sexsäljare är mer utsatta. Det finns ett par skäl till detta. För det första så tror jag inte att manliga prostituerade är utsatta för våld eller hot om våld från kvinnliga sexköpare i så stor utsträckning. Dels på grund av att det är svårare att objektifiera män. Dels att våld är väldigt kraftigt associerat med den manliga könsrollen. Men även att män i de flesta fall har lättare att freda sig från fysiskt våld från en kvinna. Ett annat skäl till att jag inte tror att manliga sexsäljare är lika utsatta är att det är en försvinnande liten andel av sexköparna som är kvinnor. Det innebär att det inte på samma sätt blir en industrialisering av exploateringen av manliga sexsäljare. Det torde vara mycket ovanligt med trafficking av vuxna män för sexuella ändamål. Just att det är en så liten "marknad" gör troligtvis att manliga sexsäljare löper mindre risk att exploateras av hallickar och organiserad brottslighet.

Jag tycker att det är viktigt att belysa alla former av förtryck oavsett vem som är förövare och offer. Därför är det viktigt att lyfta upp och analysera kvinnors sexköp av män, även om det är ett väldigt marginellt fenomen. Det ger insikter om olika former av förtryck utifrån kön, klass och etnicitet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar