Sisterhood is Powerful är en antologi med flera röster från andra vågens feminism. Boken ger en mycket bred bild av den tidiga andra vågens feminism i USA. Den innehåller båda teoretiska texter och praktiska betraktelser. Fokus ligger mycket på USA och vissa bidrag är bitvis utdaterade (Boken kom 1970) men de är fortfarande intressanta ur ett historiskt perspektiv. De flesta bidragen känns dock fortfarande relevanta.
Antologin erbjuder analyser och kanske ännu intressantare strategier för motstånd inom många olika områden. Kvinnor beskriver sin kamp och vardag. Kvinnor med många olika erfarenheter kommer till tals. Alltifrån lesbiska, hemmafruar, svarta, High school tjejer till akademiker ger inblickar i hur de gör för att bekämpa mäns förtryck av kvinnor. Till exempel beskriver en high school tjej sin kamp för att välja mekanik-kursen framför hemkunskap. Hon beskriver hur hon fick överklaga i flera nivåer för att tillslut få sin vilja i genom.
Sisterhood is Powerful är en underbar bok som jag varmt rekommenderar till alla. Den är ett historiskt dokument som visar på de framgångar som har kvinnor tillkämpat sig. Sorgligt nog visar den också hur mycket som är kvar att göra.
måndag 31 maj 2010
lördag 29 maj 2010
Sexual Politics
Jag har nämnt Kate Millets Sexual Politics i flera tidigare inlägg. Så det är inte mer än rätt jag skriver ett par ord om denna andra vågens klassiker. Sexual Politics är i princip Millets doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Den innehåller en analys av flera manliga författare, som D. H. Lawrence, Henry Miller, and Norman Mailer. Den intressantaste delen är dock teoridelen där hon definierar/introducerar patriarkatet, såsom det används i modern feministiskteori.
Millet går igenom hur patriarkatet verkar utifrån olika synvinklar. Dessa synvinklar inkluderar bland annat ideologiska, sociologiska, psykologiska och ekonomiska. En viktig poäng som Millet framhåller är att hur patriarkatet verkar varierar mellan olika tidsperioder och kulturer. Historiskt har lagar garanterat mäns äganderätt över kvinnor. En äganderätt som innefattar både rätten att utöva våld och rätten till frukten av kvinnors arbetskraft. Idag verkar patriarkatet snarare genom traditioner och ekonomisk ojämlikhet. Millet menar att män och kvinnor socialiseras i patriaktet utan att våld krävs: "We are not accustomed to associate patriarchy with force. So perfect is its system of socialization, so complete the general assent to its values, so long and so universally has it prevailed in human society, that it scarcely seems to require violent implementation." .
Jag anser att Sexual Politics är väl värd att läsa. Det är en klassiker i samma paritet som Det andra könet av Simone de Beauvoir.
Millet går igenom hur patriarkatet verkar utifrån olika synvinklar. Dessa synvinklar inkluderar bland annat ideologiska, sociologiska, psykologiska och ekonomiska. En viktig poäng som Millet framhåller är att hur patriarkatet verkar varierar mellan olika tidsperioder och kulturer. Historiskt har lagar garanterat mäns äganderätt över kvinnor. En äganderätt som innefattar både rätten att utöva våld och rätten till frukten av kvinnors arbetskraft. Idag verkar patriarkatet snarare genom traditioner och ekonomisk ojämlikhet. Millet menar att män och kvinnor socialiseras i patriaktet utan att våld krävs: "We are not accustomed to associate patriarchy with force. So perfect is its system of socialization, so complete the general assent to its values, so long and so universally has it prevailed in human society, that it scarcely seems to require violent implementation." .
Jag anser att Sexual Politics är väl värd att läsa. Det är en klassiker i samma paritet som Det andra könet av Simone de Beauvoir.
måndag 24 maj 2010
En bra introduktion till den feministiska tankevärlden
Det kan vara svårt få grepp om teorier och idéhistoria inom feminismen (eller kanske snarare feminismerna). Givetvis är det lätt att hitta huvudtankarna, såsom att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Men det kan vara svårare sätta sig in i teorier, förklaringsmodeller och motståndsstrategier för olika inriktningar av feminismen. Det kräver att man läser många böcker, som ibland kan vara väldigt svårlästa i och med att de förutsätter att man är bekant med flera olika akademiska discipliner. Om man vill få en överblick eller en bra startpunkt för ett mer avancerat läsande inom feministisk teori, så passar Lena Gemzöes bok Feminism från Bilda förlag alldeles utmärkt.
Gemzöe går igenom flera olika inriktningar såsom, liberalfeminism, socialistisk/marxistisk feminism, radikalfeminism och queerfeminism. Utöver genomgången av de olika inriktningarna finns det flera andra intressanta diskussioner. Bland annat rörande begreppet patriarkat och om män kan vara feminister.
Boken är lättläst och utgör en mycket viktig brygga mellan den akademiska världen och aktivister (eller för den delen den breda allmänheten). Det var den här boken som inspirerade mig till att börja läsa "tyngre" feministisk litteratur. Därför vill jag varmt rekommendera den till alla som är nyfikna på feminism.
Gemzöe går igenom flera olika inriktningar såsom, liberalfeminism, socialistisk/marxistisk feminism, radikalfeminism och queerfeminism. Utöver genomgången av de olika inriktningarna finns det flera andra intressanta diskussioner. Bland annat rörande begreppet patriarkat och om män kan vara feminister.
Boken är lättläst och utgör en mycket viktig brygga mellan den akademiska världen och aktivister (eller för den delen den breda allmänheten). Det var den här boken som inspirerade mig till att börja läsa "tyngre" feministisk litteratur. Därför vill jag varmt rekommendera den till alla som är nyfikna på feminism.
fredag 14 maj 2010
Kärlek makt och politiska intressen
För ett tag sedan läste jag Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen av Anna G. Jónasdóttir. Den ger sig in i samma projekt som Shulamith Firestone och Heidi Hartmann, nämligen att fusionera marxistiska metoder med feministiska. Jónasdóttir riktar kritik mot både de socialistiska feministerna och radikalfeministerna. Något förenklat, så anser hon att de socialistiska feministerna reducerar allting till ekonomiska relationer. De tar inte hänsyn till interaktionen mellan man och kvinna på parnivå. Överhuvudtaget missar de socialistiska feministerna att ta med mannen i sina teorier. Jónasdóttir menar inte att de ekonomiska delarna, såsom obetalt hemarbete, är obetydliga i mäns förtryck av kvinnor. Hon menar dock att de inte är tillräckliga för att förklara kvinnors underordning i formellt jämställda samhällen. Jónasdóttir är förhållandevis positiv till tidiga radikalfeminister som Shulamith Firestone och Kate Millett. Hon lyfter särkilt fram avsnittet Love i The Dialectic of Sex. Däremot är Jónasdóttir kritisk mot den ensidiga fokuseringen på mäns våld mot kvinnor hos senare radikalfeminister såsom Catharine MacKinnon.
Anna G. Jónasdóttir introducerar ett nytt begrepp, Kärlekskraft, för att råda bot på de brister hon ser inom radikalfeminismen och socialistisk feminism. Kärlekskraft innefattar kärlek i vid bemärkelse, både omsorg och erotisk kärlek. Jónasdóttir menar att Kärlekskraft är en historisk kraft som är fullt jämförbar med arbetskraft inom marxismen. I likhet med arbetskraften bjuds den ut "frivilligt" men män har en privilegierade position, de kan exploatera kvinnors kärlekskraft utan att ge tillbaka. Jämför med kapitalisten som exploaterar arbetarens arbetskraft. Nyckeln till att få ett jämställt samhälle blir då att stoppa mäns exploatering av kvinnors Kärlekskraft.
Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen är i princip baserad på Anna G. Jónasdóttir doktorsavhandling och är därför bitvis tung att läsa med mycket terminologi från politisk teori och statsvetenskap. Trots det är den väl värd att läsa. Den innehåller mycket intressanta analyser av andra stora feministiska verk och den teori som skissas kring begreppet kärlekskraft är väldigt intressant.
Anna G. Jónasdóttir introducerar ett nytt begrepp, Kärlekskraft, för att råda bot på de brister hon ser inom radikalfeminismen och socialistisk feminism. Kärlekskraft innefattar kärlek i vid bemärkelse, både omsorg och erotisk kärlek. Jónasdóttir menar att Kärlekskraft är en historisk kraft som är fullt jämförbar med arbetskraft inom marxismen. I likhet med arbetskraften bjuds den ut "frivilligt" men män har en privilegierade position, de kan exploatera kvinnors kärlekskraft utan att ge tillbaka. Jämför med kapitalisten som exploaterar arbetarens arbetskraft. Nyckeln till att få ett jämställt samhälle blir då att stoppa mäns exploatering av kvinnors Kärlekskraft.
Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen är i princip baserad på Anna G. Jónasdóttir doktorsavhandling och är därför bitvis tung att läsa med mycket terminologi från politisk teori och statsvetenskap. Trots det är den väl värd att läsa. Den innehåller mycket intressanta analyser av andra stora feministiska verk och den teori som skissas kring begreppet kärlekskraft är väldigt intressant.
måndag 10 maj 2010
Edith Södergran
När jag städade ur garderoben hittade jag en diktsamling av Edith Södergran. Jag fastnade särskilt för dikten Dagen Svalnar, slutet är återgivit nedan:
"Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken."
"Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ -
du är besviken."
söndag 9 maj 2010
SCUM-manifestet
Jag utlovade i mitt första inlägg att jag skulle ta upp, alltifrån verk av Harriet Taylor till Valerie Solanas SCUM-manifestet. SCUM-manifestet är en kontroversiell skrift som ofta används av antifeminister för att misskreditera feminismen. Min åsikt är att SCUM-manifestet bör tolkas som en skruvad satir. Maria-Pia Boëthius skrev mycket bra om SCUM-manifestet i ETC 2004 (http://www.etc.se/11747/scum-maria-pia-boethius-om-ett-skimrande-manifest/).
Jag har läst SCUM-manifestet många gånger och jag upplever läsningen som både obehaglig och mycket nyttig. Till skillnad från Valerie Solanas anser jag att SCUM-manifestet borde vara obligatorisk läsning för alla män. Valerie Solanas yttrade i samband med utgivningen av SCUM-manifestet: "men interested SCUM:"... creeps. Masochists. Probably would love me to spit on them. I wouldn't give them the pleasure....". Skälet till att män borde läsa SCUM-manifestet är att det speglar århundrande eller rent av årtusenden av kvinnohat och projicerar det på män. Två exempel är "To call a man an animal is to flatter him; he's a machine, a walking dildo." och "The male is a biological accident: the Y (male) gene is an incomplete X (female) gene, that is, it has an incomplete set of chromosomes. In other words, the male is an incomplete female...". I det första citatet har Solanas lyckats få in två varianter på mäns förtryck av kvinnor. Det är en klassisk taktik att beskriva män som civiliserade och rationella medan kvinnor beskrivs som djuriska eller närmre naturen (Se GENUS -om det stabilas föränderliga former ). Den andra delen sexualiserar och objektifierar, jämför med hur "jävla fitta" eller "jävla hora" används. I det andra citatet förekommer en annan klassisk taktik, nämligen att beskriva kvinnan som en sämre ofullkomlig man.
Som man är det inte kul att läsa SCUM-manifestet men nyttigt. Det har hjälpt mig att få ökad förståelse för hur kvinnor drabbas av mäns förtryck.
Jag har läst SCUM-manifestet många gånger och jag upplever läsningen som både obehaglig och mycket nyttig. Till skillnad från Valerie Solanas anser jag att SCUM-manifestet borde vara obligatorisk läsning för alla män. Valerie Solanas yttrade i samband med utgivningen av SCUM-manifestet: "men interested SCUM:"... creeps. Masochists. Probably would love me to spit on them. I wouldn't give them the pleasure....". Skälet till att män borde läsa SCUM-manifestet är att det speglar århundrande eller rent av årtusenden av kvinnohat och projicerar det på män. Två exempel är "To call a man an animal is to flatter him; he's a machine, a walking dildo." och "The male is a biological accident: the Y (male) gene is an incomplete X (female) gene, that is, it has an incomplete set of chromosomes. In other words, the male is an incomplete female...". I det första citatet har Solanas lyckats få in två varianter på mäns förtryck av kvinnor. Det är en klassisk taktik att beskriva män som civiliserade och rationella medan kvinnor beskrivs som djuriska eller närmre naturen (Se GENUS -om det stabilas föränderliga former ). Den andra delen sexualiserar och objektifierar, jämför med hur "jävla fitta" eller "jävla hora" används. I det andra citatet förekommer en annan klassisk taktik, nämligen att beskriva kvinnan som en sämre ofullkomlig man.
Som man är det inte kul att läsa SCUM-manifestet men nyttigt. Det har hjälpt mig att få ökad förståelse för hur kvinnor drabbas av mäns förtryck.
söndag 2 maj 2010
GENUS -om det stabilas föränderliga former
Jag läste nyligen GENUS -om det stabilas föränderliga former av Yvonne Hirdman.
Det var andra gången jag läste den. Jag hade glömt hur rolig och underfundig den är.
Hirdman abstraherar hur genus skapas genom att använda formler A-a, A-B och A -icke A. Den första formeln representera bilden av kvinnan som en sämre eller ofullständig version av mannen. Den andra formeln kvinnan och mannen som motsatspar med egenskaper som kompletterar varandra. Den sista formeln representerar kvinnan som det mannen inte är.
Låt er inte skrämmas av det något abstrakta anslaget att använda formler, boken är mycket lättläst. Hirdman går genom hur de olika formlerna har skapats och återskapats i genuskontraktet genom historien.
Det var andra gången jag läste den. Jag hade glömt hur rolig och underfundig den är.
Hirdman abstraherar hur genus skapas genom att använda formler A-a, A-B och A -icke A. Den första formeln representera bilden av kvinnan som en sämre eller ofullständig version av mannen. Den andra formeln kvinnan och mannen som motsatspar med egenskaper som kompletterar varandra. Den sista formeln representerar kvinnan som det mannen inte är.
Låt er inte skrämmas av det något abstrakta anslaget att använda formler, boken är mycket lättläst. Hirdman går genom hur de olika formlerna har skapats och återskapats i genuskontraktet genom historien.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)