Kärlek makt och politiska intressen

För ett tag sedan läste jag Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen av Anna G. Jónasdóttir. Den ger sig in i samma projekt som Shulamith Firestone och Heidi Hartmann, nämligen att fusionera marxistiska metoder med feministiska. Jónasdóttir riktar kritik mot både de socialistiska feministerna och radikalfeministerna. Något förenklat, så anser hon att de socialistiska feministerna reducerar allting till ekonomiska relationer. De tar inte hänsyn till interaktionen mellan man och kvinna på parnivå. Överhuvudtaget missar de socialistiska feministerna att ta med mannen i sina teorier. Jónasdóttir menar inte att de ekonomiska delarna, såsom obetalt hemarbete, är obetydliga i mäns förtryck av kvinnor. Hon menar dock att de inte är tillräckliga för att förklara kvinnors underordning i formellt jämställda samhällen. Jónasdóttir är förhållandevis positiv till tidiga radikalfeminister som Shulamith Firestone och Kate Millett. Hon lyfter särkilt fram avsnittet Love i The Dialectic of Sex. Däremot är Jónasdóttir kritisk mot den ensidiga fokuseringen på mäns våld mot kvinnor hos senare radikalfeminister såsom Catharine MacKinnon.

Anna G. Jónasdóttir introducerar ett nytt begrepp, Kärlekskraft, för att råda bot på de brister hon ser inom radikalfeminismen och socialistisk feminism. Kärlekskraft innefattar kärlek i vid bemärkelse, både omsorg och erotisk kärlek. Jónasdóttir menar att Kärlekskraft är en historisk kraft som är fullt jämförbar med arbetskraft inom marxismen. I likhet med arbetskraften bjuds den ut "frivilligt" men män har en privilegierade position, de kan exploatera kvinnors kärlekskraft utan att ge tillbaka. Jämför med kapitalisten som exploaterar arbetarens arbetskraft. Nyckeln till att få ett jämställt samhälle blir då att stoppa mäns exploatering av kvinnors Kärlekskraft.

Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen är i princip baserad på Anna G. Jónasdóttir doktorsavhandling och är därför bitvis tung att läsa med mycket terminologi från politisk teori och statsvetenskap. Trots det är den väl värd att läsa. Den innehåller mycket intressanta analyser av andra stora feministiska verk och den teori som skissas kring begreppet kärlekskraft är väldigt intressant.