Nytt nummer av Bang

Jag har precis läst det senaste numret av Bang. Det övergripande temat är våld ur olika perspektiv. Nedan följer några artiklar som jag tyckte var särskilt intressanta:

Den farligaste platsen av Jenny Damberg
Artikeln tar upp hur kvinnor drabbas av våld och hot på jobbet. Den lyfter fram att kvinnor i högre utsträckning drabbas av våld i samband med tjänsteutövning. Många av de kvinnor som drabbas arbetar inom vården och socialtjänsten.

HEJ MASKULINITET av Sofia Lundkvist
Lundkvist belyser det faktum att män osynliggörs som gärningsmän i samband med våldsbrott trots att män står bakom 90% av allt våld. Vidare lyfter hon fram den stora kostnaden som mäns våld utgör.

Priset vi betalar av Anna Hellgren
Hellgren resonerar mycket nyanserat kring möjligheten för feminismen att överge sin pacifistiska hållning. Hon pekar på både möjligheter och problem med att använda våld. Flera jämförelser görs med andra rörelser såsom svarta pantrarna och den tidiga arbetarrörelsen.

Det senaste numret innehåller många fler intressanta artiklar så köp det genast! Eller börja att prenumerera.

Jenny W skriver bra om Lindberg rättegången

Jenny Westerstrand som bland annat deltog i projektet Slagen Dam skriver mycket bra om Lindberg rättegången [här].

Feminism och evolutionsbiologi

Det är inte sällan man hör hänvisningar till biologi för att försvara och förklara mäns förtryck av kvinnor. Tre evolutionsbiologer förklarar mycket bra [här] varför den typen av argumentation är olämplig.

Äga rum

Äga rum är en feministisk antologi som kom ut för två år sen. Redaktörer för antologin är Moa Elf Karlén och Johanna Palmström. De har tidigare skrivit de utmärkta böckerna Ta Betalt! och Slå Tillbaka!. Jag anser att man kan betrakta Äga rum som en nutida svensk arvtagerska till Sisterhood is Powerful. Den innehåller erfarenheter och tips från flera feministiska aktivister. Perspektiven är många, alltifrån kvinnojourer för muslimska kvinnor till feminist grupper på gymnasieskolor. Det finns ett tydligt intersektionellt perspektiv. Man berör ämnen som rasism och transfeminism.

För mig representar Äga rum en strimma av hopp. Det hade gått några år sedan den stora backlashen mot feminismen (Könskriget osv). Feminismen var borta från den offentliga dagordningen och det var lätt att misströsta. Äga rum klargjorde att det fortfarande fanns en livaktig feministisk rörelse med visioner för framtiden.

Som en Pascha

SVT visade Dokumentären Som en Pascha den 13/6 (Den går i repris 16/6 i Kunskapskanalen). Dokumentären gav inblickar från Europas största bordell. Den visar på mäns vidriga beteende. Att de tar sig rätten att köpa tillfredsställelse. Att de utnyttjar kvinnor som medel. En fråga som dokumentären inte tar upp är att det handlar om makt. Dock blir det tydligt att det handlar om makt, när man lyssnar på de män som intervjuas. Det handlar om att vara "kung" och äga alla flickorna. Det handlar om att kvinnorna ständigt ska le. Att de ska bekräfta männen sexuellt och känslomässigt. Det är självklart att det handlar om makt. Om det rörde sig om otillfredsställd sexlust, varför onanera de inte? Det är billigare! Det männen betalar för är rätten att använda en kvinna som objekt. Rätten att exploatera en annan människa utan att ta hänsyn till hennes känslor.

Vi är många män som aldrig skulle köpa sex av en annan människa. Vi kan dock inte luta oss tillbaka och känna oss duktiga. Vi har ett ansvar för kvinnors underordning. Vi har ett ansvar genom att vi bidrar till underordningen. Ibland för att vi får fördelar av det. Ibland för att vi är för fega för att markerar mot andra män. Ibland ofrivilligt genom den privilegierade position patriarkatet ger oss.

Det är kvinnors underordning som möjliggör prostitution i dubbelbemärkelse. Dels handlar det om ekonomisk underordning. Men främst handlar det om att män (som köper sex) inte betraktar kvinnor som fullvärdiga människor. Därför måste vi män stötta våra systrar i den feministiska kampen. Vi måste ta ställning både på ett politiskt och ett personligt plan. Det handlar om att verka politiskt för eliminera den ekonomiska ojämlikheten mellan könen. Det handlar om att i sin vardag alltid markera mot sexism. Det är särskilt viktigt att markera mot sexism i sammanhang där bara män är närvarande. Vi män måste inför andra män alltid vidmakthålla att det är oacceptabelt att betrakta kvinnor som någonting annat än fullvärdiga människor. Fullvärdiga människor som har rätt att kräva respekt. Fullvärdiga människor som har rätt att bli behandlade som subjekt.

PS

Jag tyckte att dokumentären belyste mäns förtryck av kvinnor på ett bra sätt. Dock irriterade jag mig på att man pixelerade männens ansikten och inte kvinnornas.

Enfranchisement of Women

Hittills har jag tagit upp böcker i tidsspannet 60-tal till 00-tal. Så nu är det dags att ta upp en riktigt gammal klassiker. En klassiker som inte är i närheten av att vara så känd som den förtjänar, Enfranchisement of Women. Den är skriven 1851 av Harriet Taylor Mill, med andra ord 18 år innan Förtrycket av kvinnorna. Även om John Stuart Mill står som ensam författare till Förtrycket av kvinnorna, så lär Harriet Taylor Mills bidrag till texten varit mycket stort. Man kan se att många av tankarna från Enfranchisement of Women återkommer i Förtrycket av kvinnorna.

Harriet Taylor Mill startar med att beskriva den samtida kvinnorörelsen i USA. Hon beskriver kopplingarna till kampen för att befria de svarta från slaveriet. Vidare lyfter hon fram det ologiska i att förvägra halva mänsklighet samma rättigheter som män. Enfranchisement of Women bemöter många av 1800-talets invändningar mot att kvinnor skulle få rösträtt. Argumentet mot att kvinnor är olämpliga för politik bemöts med många historiska exempel på framgångsrika kvinnliga regenter. Ett annat argument som bemöts är att moderskapet skulle vara oförenligt med aktivt deltagande i politiken. Harriet Taylor Mill bemöter det argumentet med att det är hemskt att kvinnor ska tvingas välja mellan moderskap och ingenting. Hon menar också att om det verkligen är oförenligt så behövs inga lagar som förvägrar kvinnor fullständiga politiska rättigheter.

Det som slår mig är att frågan om att män bör ta ansvar för barn och hushåll aldrig kommer upp. Men det kanske en tanke som var för radikal på 1800-talet. Däremot lyfts frågan att det är absurt att tvinga kvinnor in i moderskapet. Överlag slås jag av hur många av idéerna och tankarna som fortfarande återkommer i modern feministisk litteratur.

The Sexual Contract

Carole Patemans The Sexual Contract är mycket tung och teoretisk läsning men om man är intresserad av kontraktsetiska teorier är det väl värt besväret. Om man ska ha något större utbyte av läsningen bör man vara någorlunda bekant med Rawls, Lockes, Rousseaus och Hobbes tankar kring kontraktsteorier.

Pateman kritiserar de kontraktsetiska teorierna från ett feministiskt perspektiv. Hon menar att de olika teorierna explicit eller implicit innefattar ett kontrakt mellan män. Utöver den mer filosofiska kritiken av kontraktsteori så påvisar Pateman flera problem med "frivilliga" kontrakt såsom äktenskap. Hon gör jämförelser med kontraktet mellan arbetare och kapitalist. Det är ett kontrakt mellan två ojämlika parter, där den starke parten får stora fördelar. Pateman tar även upp problemen kring de kontraktssituationer som uppstår i prostitution.

Hennes slutsatser är att kontraktsteorin är oanvändbar eftersom den explicit eller implicit har sexistiska och rasistiska komponenter.