Ikväll var jag på en jätteinspirerande föreläsning med Kajsa Ekis Ekman. Jag har tidigare tagit upp hennes bok Varat och Varan [här]. Kvällens föreläsning har delvis ändrat min syn på surrogatmödraskap. Jag har tidigare skrivit om surrogatmödraskap [här]. Jag har alltid varit mot kommersiellt surrogatmödraskap och en aning ambivalent till altruistiskt surrogatmödraskap. Jag har främst varit obekväm med hur behovet av altruistiskt surrogatmödraskap har motiverats i debatten. Motivet har varit att (homosexuella) män har rätt till barn, rätt till att använda kvinnor som medel. Jag var dock fortvarande öppen för att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap. Efter Kajsa Ekis Ekmans övertygande argumentation i kväll anser jag att det inte ska vara tillåtet med altruistiskt surrogatmödraskap.
Ekis Ekman hade flera argument mot altruistiskt surrogatmödraskap både teoretiska och pragmatiska. I länder där det är tillåtet med altruistiskt surrogatmödraskap är det också vanligare att "hyra" surrogatmödrar i fattiga länder som Indien. I England där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet, finns det inte tillräckligt med frivilliga kvinnor därför är det vanligt att det förekommer svartbetalning i form av dyra gåvor och resor. Ett annat argument är att en moder lär känna sitt barn innan förlossningen. De flesta skulle tycka att det är absurt att ge bort en tre månaders bebis. Vad är det för skillnad på att ge bort ett barn innan förlossningen?
Skälen till min tidigare ambivalens kring altruistiskt surrogatmödraskap är mest känslomässiga. Som man känner jag mig väldigt obekväm med att sätta restriktioner för hur kvinnor får använda sina kroppar. Däremot har jag inga problem med att begränsa mäns rätt att använda kvinnors kroppar. Därför vill jag ha en lagstiftning kring surrogatmödraskap som liknar sexköpslagen. Bara beställaren (oavsett om pengar har varit inblandade eller ej) ska kriminaliseras. Det ska inte vara olagligt att vara surrogatmoder bara att anlita en. Det handlar inte om filosofiskt hårklyveri för att jag ska känna mig bekväm utan jag är övertygad om att det är den lösningen som ger starkast skydd för kvinnor.
I en UR-intervju sa Kajsa Ekis att det var en annan sak om den födande mamman är med i barnets uppfostran. Det gällde fall då en syster eller en mor ställer upp och föder barnet.
SvaraRaderaTog hon inte upp det som ett undantag nu? Skulle någon av kvinnorna straffas i ditt lagförslag?
Personligen tycker jag inte att scenariot du beskriver ska räknas som surrogatmödraskap. Under förutsättning att kvinnan som föder barnet är en av vårdnadshavarna så är hon inte en surrogatmoder utan en moder. Sen biologin bakom hur barnet kom till tycker inte jag spelar så stor roll. Men jag tycker det är viktigt att föderskan formellt sätt är en av vårdnadshavarna. Det kan innebära att vi måste ändra lagen så att det är möjligt för barn att ha mer än två vårdnadshavare.
SvaraRadera