Jag har tidigare uttryckt min oro [här] och [här] för att feminismen har försvagats i Vänsterpartiet. Som feminist är det en utveckling jag vill vända därför blev jag glad när jag läste Marianne Ericssons ledare i senaste Vänsterpress. I ledaren tar hon upp att feminismen har tappat mark inom Vänsterpartiet. Vidare föreslår hon ett antal åtgärder för att stärka feminismen i Vänsterpartiet bland annat flera diskussioner och studiecirklar om feministisk teori. Marianne Ericsson lyfter också behovet av att öka andelen kvinnor i fullmäktige runt om i landet.
Jag tycker att vi i Vänsterpartiet har många sakpolitiska förslag som är jättebra ur feministisk synpunkt. Till exempel barnomsorg på obekväm arbetstid och motstånd mot RUT-avdraget. Min bild är att vi ofta argumenterar för dessa frågor ur ett välfärdsperspektiv. RUT-avdraget ställs mot hur många anställningar i offentligsektor vi får för samma pengar. Det är ett viktigt argument men alltför sällan lyfter vi fram könsmaktsperspektivet. RUT-avdraget innebär att en rik man slipper det obetalda hemarbetet genom att lämpa över det på en fattig kvinna.
Jag tycker att det är viktigt att vi i Vänsterpartiet i såväl retorik som politik lyfter fram feminismen. Vi måste våga vara feminister! Vi måste våga tala om att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp! Vi måste vara tydliga med att det är en ordning som vi inte accepterar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar