Maktens män

Via den [här] bloggen blev jag tipsad om en intressant kolumn i UNT. I kolumnen analyserar Li Bennich-Björkman kungen och hans polares förehavande i ett lite bredare perspektiv. Bennich-Björkman lyfter maktstrukturer baserat på kön, klass och etnicitet samt hur överklass män utnyttjar sin position för att ha sex med unga tjejer. Så här skriver Bennich-Björkman: "Beteckningen ”kaffeflickor”, som redan införlivats i standardvokabulären och återges fnissande, skänker ett nästan punschromantiskt och pikant skimmer åt det som i själva verket är en rätt rå byteshandel byggd på just kön och klassmässig position. Ungdom och kroppslig skönhet – betydelsefulla maktresurser – byts mot inträdesbiljetten till en värld av pengar, vällevnad och positionella kontakter som många av dessa kvinnor annars vore utestängda från, på grund av sin klassmässiga, kanske också etniska, bakgrund."

Jag blir så glad att det finns röster iden offentliga debatten som lyfter att det finns maktstrukturer och att det "frivilliga" inte alltid är så frivilligt. Jag kan höra liberalerna komma med invändningar, såsom offerkofta och omyndigförklarande. Men det handlar inte om omyndigförklarande. De flesta av tjejerna vet säkert vad de ger sig in på, de gör ett rationellt val. Problemet är att de inte har så många valmöjligheter. Deras möjlighet är att knulla med en gammal äcklig överklassgubbe. Som feminist och socialist tycker jag att dessa maktstrukturer är vidriga. Jag omyndigförklarar eller angriper aldrig de som är offer för maktstrukturerna. Däremot sparkar jag gärna uppåt. Det är inte ett dugg synd om kungen och hans polare. De har tusen valmöjligheter och väljer att exploatera andra människor.

Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse

Jag har tidigare skrivit om Kvinnan och familjen, nu har jag även hunnit läsa Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse. I den går Kollontay genom kvinnors situation på arbetsmarknaden och det betalda arbetets roll för kvinnors frigörelse. Det finns mycket intressant i Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse men även en del som jag är kritisk mot.

Kollontay börjar med en historisk genomgång av kvinnor och betalt arbete. Hon baserar genomgången på tidigare verk av Lily Braun. Genomgången täcker medeltiden fram till början av 1900-talet. Under medeltiden var kvinnor välkomna i en del skrån och gillen. De var särskilt aktiva inom de textil relaterade gillena och skråna. Inom sömnad och spinneri så fanns det skrån och gillen som bara bestod av kvinnor. När kvinnorna hotade männens möjligheter till inkomst blev de successivt nekade inträde i alltfler skrån och skråna för kvinnor blev motarbetade. I samband med industrialismen blev kvinnor åter välkomna att utföra betalt arbete. Kollontay går igenom lönestatistik från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet inom flera yrken i olika länder. Genomgående hade kvinnorna mycket lägre löner än männen, ibland tjänande de bara en fjärdedel av vad männen tjänade.

En fråga som tar mycket stor plats är Kollontays argumentation för att arbetarkvinnorna tjänar på gå ihop med männen i arbetarrörelsen istället för att göra gemensam sak med de borgerliga feministerna. Något förenklat, går hennes argumentation ut på att även männen i arbetarklassen tjänar på att kämpa för att kvinnorna ska ha lika hög lön som män. Kvinnornas lägre löner gjorde att de trängde ut männen från vissa arbetsuppgifter och drev upp arbetstakten. Kollontay lyfter fram att arbetarrörelsen i flera länder lagt förslag som förbättrat arbetarkvinnornas arbetssituation medan de borgerliga feministerna knappt visat frågorna något intresse. Kollontay riktar överlag skarp kritik mot de borgerliga feministerna för att de gör anspråk på företräda alla kvinnor men lägger förslag som främst (ibland på bekostnad av arbetarkvinnorna) gynnar deras egen klass. Hon tar bland annat upp hur en del högerinriktade kvinnoorganisationer motarbetade tjänsteflickornas kamp i England för bättre arbetsvillkor.

I vår tids inomfeministiska debatt diskuteras ofta intersektionalitet och behovet av att ta hänsyn till klass. När man läser Kollontay blir det tydligt att det inte är någon ny debatt. Det är det perspektivet plus den historiska översynen av kvinnors betalda arbete som gör Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse väl värd att läsa. Sen finns det saker som jag är kritisk mot. Främst är det bristen på kritik mot männen i arbetarrörelsen och bristen på insikt att mäns utsugning av kvinnor vilar på fler grunder än klass.

Intersektionalitet

I ett tidigare inlägg om Patricia Collins Black Feminist Thought lovade jag att skriva mer om begreppet intersektionalitet. Intersektionalitets teori är ett komplext begrepp som har sina rötter inom sociologi och feminism. Teorin uppstod inom radikala grupper på 60- och 70-talet. Det är snarare ett verktyg än en komplett teori. Det är ett verktyg för att förstå hur olika förtryck och underordningar samverkar. Det kan handla om kön, etnicitet, sexuell läggning osv. Själva begreppet intersektionalitet myntades inte förrän 1989 av Kimberlé Williams Crenshaw. Crenshaw använde intersektionalitet för att beskriva svarta kvinnors underordning. Hon menade att det inte räckte med beskriva det förtryck svarta kvinnor utsätts för som summan av rasism och kvinnoförtryck. Utan det handlar om en sammanflätning av olika förtryck. Det var ingen ny idé, utan de tankarna har funnits inom svart feminism länge. Patricia Hill Collins använde initialt begreppet Black Feminist Thought för att uttrycka samma sak. Collins övergick senare till att använda begreppet intersektionalitet. Hon är förmodligen den som har gjort mest för att popularisera begreppet intersektionalitet.

Ett komplext och lite löst definierat begrepp som intersektionalitet öppnar upp för många tolkningar. De flesta tolkningar rör sig på skalan från "modern" till postmodern, eller om man så vill från rigid till flummig. De "moderna" tolkningarna innebär att man inser att det finns sociala kategorier såsom kön och klass. Ofta menar de "moderna" tolkningarna att det finns en materiell bas bakom kategorierna. Utgångspunkten blir att utifrån kategorierna beskriva det sammanflätade förtrycket. De postmoderna tolkningarna går ut på att ifrågasätta kategorierna. De menar att kategorierna bara är ett "påhitt" av samhället och för att stoppa förtrycket behöver man lösa upp kategorierna.

Personligen har jag lite svårt för de postmoderna tolkningarna av intersektionalitet. Jag ligger betydligt närmre de "moderna" tolkningarna även om jag inser att kategorierna är förenklingar. Jag gillar de "moderna" tolkningarna av intersektionalitet eftersom de erbjuder en medelväg mellan modernism och postmodernism. De är ett alternativ till de binära motsatspar som förekommer inom modernismen, såsom arbetare och kapitalist. Tex kan vi få en kvinna från arbetarklassen med funktionshinder istället för "bara" en arbetare. Det erbjuder möjligheten att få en mer komplex bild av verkligheten utan att ge avkall på möjligheten att göra generaliseringar och dra slutsatser.

PS

Om ni vill läsa mer om intersektionalitet kan jag tipsa om boken: Intersektionalitet av Paulina de los Reyes och Diana Mulinari (ISBN 9147074779)

Black Feminist Thought

Jag har nyligen läst Black Feminist Thought av Patricia Hill Collins. Även om inte Collins använder ordet intersektionalitet, så genomsyras Black Feminst Thought av ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet är ett verktyg för att förstå hur olika typer av förtryck samverkar. Det kan handla tex om att en människa blir utsatt för diskriminering pga etnicitet, kön och sexuelläggning. Det handlar inte om ett simpelt adderande av förtryck, utan det handlar om att förtrycken sammanflätas. Jag återkommer med en utförligare beskrivning av intersektionalitet i ett framtida inlägg.

Collins framställer Svartfeminism som en enhetlig rörelse. Hon tillstår att den bilden inte är riktigt sann men hon överlåter beskrivningen av skillnader och motsättningar till framtida verk. Hon beskriver tankegodset inom svartfeminism genom att hänvisa till akademiker, poesi, musik, munliga traditioner och afroamerikanska kvinnors levnadsöden. Collins återkommer många gånger till den legendariska feministen och antislaveri kämpen Sojourner Truth. I ett av hennes klassiska tal Ain't I a woman från 1851 tydliggör hon skillnaden i livsvillkor: "That man over there says that women need to be helped into carriages, and lifted over ditches, and to have the best place everywhere. Nobody ever helps me into carriages, or over mudpuddles, or gives me any best place! And ain't I a woman? Look at me! Look at my arm! I have ploughed and planted, and gathered into barns, and no man could head me! And ain't I a woman? I could work as much and eat as much as a man – when I could get it – and bear the lash as well! ". Det är citatet fullständigt krossar bilden (dåtidens) vita medelklass män hade av kvinnor som svaga och hjälplösa.

Collins trycker mycket på de kunskapsteoretiska bidrag svartfeminism ger. Afroamerikanska kvinnors "situerade" kunskap sticker hål på vita (amerikanska) mäns syn på kärnfamiljen med mannen som familjens överhuvud och kvinnan som hemmafru. Afroamerikanska kvinnor har alltid yrkesarbetat och de har ofta varit familjens överhuvud då de varit ensamstående mödrar. Collins lyfter även fram att afroamerikanska kvinnor har delvis skilda intressen i förhållande till vita medelklass kvinnor.

Black Feminist Thought är relativt lätt läst, tyvärr så finns den så vitt jag vet inte på svenska. Jag tycker att den erbjöd många intressanta tankar och insikter rörande feminism och rasism. Fokus ligger nästan uteslutande på USA om man vill läsa en bok på ett liknade tema men med ett globalt perspektiv kan jag rekommendera Feminism utan gränser.