Postkolonial feminism

Jag har tidigare skrivit att jag har hyst en viss aversion mot allting som har prefixet post. Men jag får nog modifiera mitt ställningstagande efter att ha läst Feminism utan gränser av Chandra Talpade Mohanty. Jag har alltid haft lite svårt att skilja alla post-varianter från varandra. Vad är det egentlig för skillnad på postmodernism och poststrukturalism? Om jag tolkar Mohanty rätt så är hon kritisk mot postmodernism. Hon menar att den fastnar i relativism och lägger för storvikt vid identiteter utan koppling till maktstrukturer. Hon tar dock fasta på den kritik som postmodernismen har riktat mot att feminismen utgår från en vit västerländsk medelklass kvinna. Hursomhelst, tycker jag att Mohantys postkoloniala feminism innehåller många intressanta resonemang kring feminism, kolonialism, rasism och kapitalism.

Det är alltid svårt göra en text rättvisa genom att sammanfatta den på ett par rader. Det är särskilt svårt med Feminism utan gränser. Den innehåller så många intressanta perspektiv och resonemang. Men jag ska försöka att redogöra för huvuddragen. Mohantys röda tråd är kritiken mot den falska universaliseringen den "vita" feminismen gör utifrån positionen västerländsk medelklass kvinna. Hon vänder sig mot att den "vita" feminismen ofta betraktar kvinnor från tredje världen som "den andre". Hon menar att den "vita" feminismen ofta "klumpar ihop" kvinnor från tredje världen som ett ansiktslöst kollektiv med gemensamma värderingar och behov. Det Mohanty vill åstadkomma är en feminism fri från kolonialism och rasism.

Hon vill åstadkomma en feminism fri från kolonialism och rasism genom att utgå från de lokala livsvillkoren för kvinnorna. Mohanty använder delvis Foucaults idéer kring makt men främst kanske metoder som har inspirerats av historiematerialismen. Hon lyfter ofta fram hur kapitalism och patriarkatet har samverkat med rasism för att öka exploateringen av kvinnor. Hon är dock noga med att påpeka att olika lokala förhållanden ger olika former för exploateringen. Hon jämför bland annat situationen för arbetarkvinnor från tredje världen som jobbade inom elektronikindustrin i Silicon Valley med situationen för hemmaarbetande kvinnor i Narsapur som tillverkar spets.

Det märks tydligt att Mohanty är influerad av ståndpunkts feminism. Det är en teori som ligger mig varmt om hjärtat. Jag kommer att återkomma i framtida inlägg med en detaljerad redogörelse om ståndpunkts feminism. Kort kan jag säga att det går ut på att kvinnors situation innebär att de har en "privilegierad" position för att uppnå kunskap om det patriarkala förtrycket. Hon menar att det går att uppnå universell kunskap men man måste utgå från det lokala och det partikulära. Mohanty nöjer sig inte med att kritisera utan hon skissar på en global feminism som hon kallar för den feministiska solidaritets modellen.

Feminism utan gränser är en bok som jag varmt rekommenderar. För att vara en akademisk text är den relativt lättläst. Om man inte är van med att läsa feministisk litteratur tror jag att man kommer undan med att slå upp ett par ord på Wikipedia.