Visar inlägg med etikett Marxism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Marxism. Visa alla inlägg

söndag 25 mars 2012

Feminism, Biologi och Materialism

Det har varit mycket debatt kring genuspedagogik inom förskolan den senaste tiden. Upprörda debattörer basunerar ut att det är synd om barnen. De hävdar att barnen blir förvirrade av ordet hen och att elaka genuspedagoger tvingar barnen att leka lekar som de inte vill. Dessa upprörda debattörer har oftast en väldigt konservativ syn på könen. De menar att skillnader i lekar och beteenden har sin grund i biologiska skillnader mellan könen. Min uppfattning är att en del av könet är socialt konstruerad och en del  är biologisk samt att den socialkonstruerade delen är mycket större.

Även om jag tror att en stor del av skillnaderna mellan könen är socialt  konstruerade så tycker och tror jag att (biologiskt) kön är viktigt. Vill poängtera att jag inte för ett biologistiskt resonemang här, ha lite tålamod med mig så ska jag försöka förklara. Förutom feminist så är jag även marxist, det innebär att jag har en historiematerialistisk syn på människan och världen. Vad menar jag med historiematerialistisk? Det är lite svårt att sammanfatta på ett par rader men jag ska försöka. Grunden för materialismen är att mänskan existerar i och är ett resultat av den fysiska verkligheten. Detta är ett påstående som har flera dimensioner. Varav den mest fundamentala är att tankar och idéer inte kan existera självständigt utanför den fysiska världen. Historiematerialismen är inte en mekanisk deterministisk materialism, där vi kan beräkna historiens gång bara vi vet varje atoms position. Den innebär snarare en växelverkan mellan tanke och fysisk verklighet. Idéer, ideologier och tankar formas av den värld vi lever i. Samtidigt formar vi världen med våra idéer och ideologier.

Jag upplever att  mycket av den feministiska debatten och den radikala samhällsdebatten överlag lite för ensidigt fokuserar på idéernas värld. Den fokuserar på normer och identiteter utan att ta hänsyn till deras växelverkan med ekonomiska strukturer och biologi. Ibland upplever jag det nästan som om det finns en beröringsskräck inför det biologiska. Jag tror att den här beröringsskräcken inför biologi kan ha negativa effekter för feminismen. Ett aktuellt exempel är att det är svårt att få ut graviditetspenning för många kvinnor. Det ställs orimligt höga krav på att jobbet innehåller mycket tunga lyft för att graviditetspenning ska beviljas. Vi går patriarkatets ärenden om vi bortser från biologin. En del kvinnor får svåra besvär under graviditeten och måste få samhällets stöd. För mig innebär feminism en radikal samhällsomvälvning, där vi får ett samhälle där alla människor får sina behov tillgodosedda och där mannen inte är norm. Ibland har det biologiska könet bara symbolisk betydelse. Ett sådant exempel är bristen på manliga förskollärare. Det finns antifeministiska debattörer som skyller pojkars sämre skolresultat  på kvinnliga lärare och förskollärare. De hävdar att pojkarna blir feminiserade och att det skulle vara dåligt för dem. Det tycker jag är skitsnack, men jag tycker ändå bristen på män är ett problem. Det är ett problem eftersom barnen får bilden att ta hand om barn är något som kvinnor gör. Det riskerar att begränsa barnens valmöjligheter, eftersom det skapar en norm. 

Nu när jag ändå inne på förskolor, så tänkte jag på ett annat exempel på hur ekonomi och jämställdhet hänger ihop. Jag tänker att för att bedriva en bra genuspedagogik krävs det hög personaltäthet. Annars är det lätt att man hamnar i gamla normer. De äldre flickorna får hjälpa de mindre barnen, personalen städar upp efter pojkarna istället för att få dem att ta ansvar osv. När det råder resursbrist tror jag att det är lätt att man väljer den enklaste vägen och det är alltid lättare att följa rådande normer. Avslutningsvis så vill jag poängtera att jag vet att normer och ideal påverkar mycket. Det jag ville lyfta fram med det här inlägget är att normer och ideal inte står för sig själva. De hänger ihop med andra faktorer till exempel ekonomiska och biologiska.

söndag 27 mars 2011

Kollontaj Satsning!

Jag har en stor lucka i min feministiska allmänbildning, jag har aldrig läst Aleksandra Kollontaj. Det tänker jag göra någonting åt, jag har nämligen införskaffat fyra av Kollontajs feministiska verk, Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse, Kvinnans kamp för politiska rättigheter, Kvinnan och familjen samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen. Feministiska verk? Ja, Kollontaj skulle kanske inte ha uppskattat den beteckning, hon motsatte sig dåtidens "borgerliga" feminism. Jag har ganska mycket att göra, men ambitionen är att läsa några av böckerna inom de närmsta veckorna och kommentera dem på bloggen.

fredag 3 september 2010

Marxistisk Feminism

I många av mina tidigare inlägg, bland annat [här] och [här], har jag tagit upp hur marxismen har inspirerat feministiska teoretiker. Oftast är det historiematerialismen som används som utgångspunkt för att skapa ett feministiskt ramverk för att förstå mäns förtryck av kvinnor. Dock är det inte bara historiematerialismen som används, utan även Marxs alienations teorier är intressanta ur feministiskt perspektiv. Ett färskt exempel är Kajsa Ekis Ekmans Varat och Varan som behandlar prostitution och surrogatmödraskap.

Vi kan se hur många former av förtryck har gått från att upprätthållas genom våld och direkt tvång till att osynliggöras bakom ekonomiska relationer. Imperialismen har ändrat form sedan många koloniserade länder har frigjort sig. Nu sker kontrollen via IMF och andra institutioner. Direkt kontroll har ersatts med indirekt kontroll. Detta har också skett inom kapitalismen den livegne har ersatts av den "fria" arbetaren.

I de flesta demokratiska länder har kvinnor formellt samma rättigheter som män. Där kvinnan förut var mannens livegna är hon nu "fri". Mäns makt är indirekt och osynliggjord. Det är denna process som Ekis Ekman beskriver på ett mycket pedagogiskt sätt. Hon använder Lukács begrepp reifikation för att analysera prostitution och surrogatmödraskap. Reifikation betyder sak-i-fiering. Det beskriver ett tillstånd där människan distanseras från ekonomi och produktion. Dessa aktiviteter ses som någonting som ligger utanför människan. Inom prostitutionen är det sexualiteten som är varan. Sexualiteten läggs utanför människan. Den prostituerade beskrivs som en smart entreprenör som erbjuder sin vara på marknaden. På detta sätt osynliggörs mäns förtryck av kvinnor.

Reifikationen har långt mer traumatiska effekter för den prostituerade än för arbetaren. Arbetaren alieneras från sitt skapande medan den prostituerade alieneras från sin kropp och själ. Ekis Ekman beskriver de strategier prostituerade använder för att skilja på självet och det de säljer, t.e.x. att torskarna inte får kyssa dem. Hon tar också upp att torskarna vill ha en så "äkta" upplevelse som möjligt, de vill att det ska vara som en vanlig date. Med andra ord de sexköpande männen vill inte kännas vid sitt egna maktutövande. Det har allvarliga konsekvenser för prostituerade, de tvingas bjuda ut mer och mer av sin person. De blir alienerade från en större del av sig själva.

Varat och Varan innehåller mycket mer än resonemang baserat på marxistiska teorier. Den innehåller en kritisk granskning av prostitutionslobbyn och industrin kring surrogatmödraskap. Vidare är den lättläst, teorin belyser alltid de fenomen Ekis Ekman belyser. Varat och Varan är definitivt en framtida feministisk klassiker.

fredag 14 maj 2010

Kärlek makt och politiska intressen

För ett tag sedan läste jag Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen av Anna G. Jónasdóttir. Den ger sig in i samma projekt som Shulamith Firestone och Heidi Hartmann, nämligen att fusionera marxistiska metoder med feministiska. Jónasdóttir riktar kritik mot både de socialistiska feministerna och radikalfeministerna. Något förenklat, så anser hon att de socialistiska feministerna reducerar allting till ekonomiska relationer. De tar inte hänsyn till interaktionen mellan man och kvinna på parnivå. Överhuvudtaget missar de socialistiska feministerna att ta med mannen i sina teorier. Jónasdóttir menar inte att de ekonomiska delarna, såsom obetalt hemarbete, är obetydliga i mäns förtryck av kvinnor. Hon menar dock att de inte är tillräckliga för att förklara kvinnors underordning i formellt jämställda samhällen. Jónasdóttir är förhållandevis positiv till tidiga radikalfeminister som Shulamith Firestone och Kate Millett. Hon lyfter särkilt fram avsnittet Love i The Dialectic of Sex. Däremot är Jónasdóttir kritisk mot den ensidiga fokuseringen på mäns våld mot kvinnor hos senare radikalfeminister såsom Catharine MacKinnon.

Anna G. Jónasdóttir introducerar ett nytt begrepp, Kärlekskraft, för att råda bot på de brister hon ser inom radikalfeminismen och socialistisk feminism. Kärlekskraft innefattar kärlek i vid bemärkelse, både omsorg och erotisk kärlek. Jónasdóttir menar att Kärlekskraft är en historisk kraft som är fullt jämförbar med arbetskraft inom marxismen. I likhet med arbetskraften bjuds den ut "frivilligt" men män har en privilegierade position, de kan exploatera kvinnors kärlekskraft utan att ge tillbaka. Jämför med kapitalisten som exploaterar arbetarens arbetskraft. Nyckeln till att få ett jämställt samhälle blir då att stoppa mäns exploatering av kvinnors Kärlekskraft.

Kärlekskraft, makt och politiska intressen : en teori om patriarkatet i nutida västerländska samhällen är i princip baserad på Anna G. Jónasdóttir doktorsavhandling och är därför bitvis tung att läsa med mycket terminologi från politisk teori och statsvetenskap. Trots det är den väl värd att läsa. Den innehåller mycket intressanta analyser av andra stora feministiska verk och den teori som skissas kring begreppet kärlekskraft är väldigt intressant.