Det personliga är politiskt

"Det personliga är politiskt" är ett klassiskt feministiskt slagord. Dess ursprung är omtvistat men det var Carol Hanisch som populariserade det genom sin artikel Personal Is Political. Artikeln är ett försvar för medvetenhöjande grupper gentemot de som hävdade att det bara var en form av terapi. Hanisch skriver bland annat: " The very word “therapy” is obviously a misnomer if carried to its logical conclusion. Therapy assumes that someone is sick and that there is a cure, e.g., a personal solution. I am greatly offended that I or any other woman is thought to need therapy in the first place. Women are messed over, not messed up! We need to change the objective conditions, not adjust to them. Therapy is adjusting to your bad personal alternative."

Hanisch tydliggör hur absurt det är att skuldbelägga kvinnor för mäns förtryck av kvinnor. Hon menar att medvetenhöjande grupper är ett verktyg för att flytta fokus från det personliga till det politiska. Det blir möjligt genom gemensamma erfarenheter att agera kollektivt mot mäns förtryck.

Jag tycker att "Det personliga är politiskt" fortfarande är ett högst aktuellt slagord. Dels för det lyfter fram frågor som traditionellt ansetts privata som det obetalda hemarbetet. Dels för att det bryter skuldbeläggandet av kvinnor. Hur ofta hör vi inte att kvinnor måste bli bättre på att ta för sig, bli bättre på att löneförhandla osv? Det spelar ingen roll hur jävla duktig en förskollärare blir på att löneförhandla hon kommer ändå tjäna mindre än en ingenjör. DET PERSONLIGA ÄR POLITISKT!!!