Masculinities av Raewyn Connell

Nu när Michael Kimmel dök upp i förra inlägget kan det passa med att skriva ett par ord om en av de andra förgrundsgestalterna inom maskulinitetsforskningen, nämligen Raewyn Connell.

Jag har aldrig förstått varför det behöver finnas ett särskilt forskningsfält som heter maskulinitetsforskning. Varför kan det inte rymmas inom genusvetenskap? Jag tycker dock att det har ett värde att studera maskuliniteter och hur de reproduceras. Men det är viktigt att man har ett kritiskt perspektiv och utgår från feminismen. Sen är det även viktigt att man inte fastnar i androcentrism. Fokus ska ligga på de negativa konsekvenser maskuliniteter har för både kvinnor och män.

Så vitt jag förstår är Raewyn Connels Masculinities en av de viktigaste verken inom maskulinitetsforskningen. Hon menar att det finns flera olika typer av maskuliniteter som har olika högstatus. Generellt sätt menar Connel att alla dessa maskuliniteter är överordnade kvinnor. Det som Connel benämner som hegemonisk maskulinitet har högst status. Den hegemoniska maskuliniteten behöver inte alltid upprätthållas av verkliga män. Den kan upprätthållas genom fiktiva karaktärer som t.ex. superhjältar i serietidningar. Poängen är att alla män måste förhålla sig till den hegemoniska maskuliniteten. Det är de som ingår i den hegemoniska maskuliniteten som betraktas som "riktiga män". Vad som betraktas som hegemonisk maskulinitet är inte statiskt utan den kan utmanas av andra maskuliniteter.

Några av andra maskuliniteter Connel tar upp är underordnade, delaktiga, marginaliserade och oppositionella/feministiska maskinuliteter. Den underordnade maskinuliten utgörs främst av homosexuella män. De riskerar att bli utsatta för våld och stigmatisering. De ligger längst ifrån den hegemoniska maskuliniteten. Den delaktiga maskuliniteten uppbärs av män som lever förhållandevis jämställda liv men drar stora indirekta fördelar av den patriarkalaordningen. De gör ingenting för att motverka patriarkatet utan de har ofta svårt att inse sin egen privilegierade position. Den marginaliserade maskuliniteten uppbärs av män som inte har tillgång till makt t.ex. män som tillhör en diskriminerad etnisk minoritet. Män som uppbär den oppositionella/feministiska maskinuliteten tar tydligt avstånd från den patriarkalaordningen. Connel redovisar empiriska resultat från undersökningar av män som tillhör alla dessa maskinuliteter. Resultaten rör frågor som kvinnosyn, syn på feminism, homofobi, relationer till andra män m.m.

Jag tror det är viktigt ur feministisk synvinkel att kritiskt granska maskinuliteter och hur de reproduceras. I och med att män som grupp är överordnade är det de som har störst ansvar för upprätthållandet av patriarkatet. Därför är det viktigt att undersöka hur man gör för att förändra män.