Jag brukar hålla rätt hårt på att bara skriva om feminism på den här bloggen men nu ska jag göra ett undantag. Efter tips från bloggen Alliansfritt Sverige lyssnade jag på Kalibers reportage om tvångsavvisningar till Irak. Jag blev så upprörd. Visst har jag hört kritiken mot tvångsvisningarna förr men jag kunde inte föreställa mig att det var så här illa. Människor som har ett skyddsbehov, är psykiskt sjuka eller förståndshandikappade utvisas till ett kaotiskt och våldsamt Irak. Det här är inte kriminella människor men svenska myndigheter behandlar dem mycket värre än kriminella. De tvingas på handbojor, midjebojor och fotbojor. Som om det inte vore nog tvingas en del att bära plasthuvor så de inte kan spotta på vakterna.
För mig är tanken på att utvisa människor till Irak absurd. Det förekommer fortfarande våld och förföljelser i Irak. Till och med den Irakiska Ambassadören riktar skarp kritik mot utvisningarna. Att utvisningarna dessutom sker under dessa vidriga förhållanden gör att jag skäms enormt mycket över Sverige. Sverige behöver en mycket humanare flyktingpolitik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar